Nassarna var sossar!

KOMMENTAR

Så här på den röda 1:a maj, kan det vara värt att skåda tillbaka på socialdemokratins historiska anknytningar. Ofta framförs det, lite svepande, att nationalsocialisterna var just socialister. Det finns en sanning i detta, men det tarvas en lite snävare inringning av dem än så. Socialism är ett väldigt brett begrepp. Stalin kan tillskrivas den envetna föreställningen att nazismen var en högerrörelse, eftersom han ville skapa distans mellan sin egen bolsjevism och Hitlers ideologi. Sanningen ligger någonstans mellan dessa två ståndpunkter. Som jag ser det, kan nationalsocialismen bäst förstås som en ideologisk broder till socialdemokratin.


Med detta vill jag inte säga, att de två rörelserna delade synen på judarna, även om en del kan anse detta baserat på dagens syn på Israel/Palestina-problematiken, eller att Löfven kan knytas till drömmarna om ”livsrum i öster”. Däremot så delar de så många andra tankar att denna koppling är svårt att bortse ifrån!

De gemensamma nämnarna som jag spontant ser är följande:


Nationalistisk socialism:

Nationalsocialismen var, som namnet också indikerar, socialism kombinerat med nationalism. Detta till skillnad från kommunism, marxism och bolsjevism, som alla strävar internationellt och vill se global makt för sin ideologi. Socialdemokratin var likaledes, fram till 90-talet i alla fall, om än internationellt engagerad, så i grunden nationalistisk. Dagens sossar är dock mer globalistiska, men det har mer med marxistisk påverkan att göra, än med den egentliga och ursprungliga svenska socialdemokratin.


Pragmatisk socialism:

Varken nationalsocialismen eller socialdemokratin ville avskaffa det kapitalistiska systemet eller det privata ägandet av industrier. Detta till skillnad från bolsjevikerna i Sovjet, som avskaffade allt privat ägande av ”produktionsmedlen”. De båda var pragmatiska i den meningen att de insåg realiteterna i samhällsekonomin (1). De insåg att utan incitament så försvinner drivkrafterna, kreativiteten, energin och ansvarstagandet ur ekonomin. De ville båda ha en stark stat. En mycket stark stat rent av, som ägde essentiella delar av samhällsservicen, funktioner för transport, energiförsörjning och delar av produktionen. Nationalsocialisterna gick längre, där de tilltvingade sig representanter i stora företagsstyrelser, men synen på relationen med storfinansen och storindustrin som ett partnerskap mellan stat och stora företag, delade de med socialdemokratin, som alltid har gynnat och favoriserat storföretagen över småföretagandet. Familjen Krupps relation till den tyska staten skiljde sig inte nämnvärt ifrån familjen Wallenbergs dito till den svenska staten under socialdemokratin.


Rashygien:

Detta är den stora elefanten i rummet, som vi i Sverige på senare tid har kommit att prata mer och mer om. Föreställningen att staten har rätten att göra fysiska ingrepp i individen för att säkerställa ”en sund folkstam” är något som kanske mest markant förenade den tidiga socialdemokratin och nationalsocialismens respektive föreställningsvärldar. ”Undermåliga” och avvikare kastrerades i det socialdemokratiska Sverige, som var föregångslandet när det gällde rasbiologi. Rent av var det så att Hitlers nazism inspirerades av vårt Sverige inom detta område. Långt efter att det Tredje riket hade gått under, fortsatte det socialdemokratiska Sverige i dessa spår.

Medan kommunisterna har tagit över klasskampen, har socialdemokraterna fokuserat på att bygga ett folkhem. En folkgemenskap!


Folkhälsa:

Nationalsocialismen var den tidens föregångsland när det gäller folkhälsa. Hitler var en pionjär i kampanjer för nykterhet och rökfrihet. Mycket har gjorts av att Wehrmacht tilldelade soldaterna amfetaminliknande preparat under blixtkriget, men i själva verket minskade och reglerade Tredje riket den hejdlösa konsumtionen av narkotiska preparat som hade grasserat i Weimarrepubliken. Vidare snappade man upp och förädlade den folkhälso- och gymnastiktradition som då var på tillväxt i bland annat Sverige. I såväl Sverige som i Tyskland kom man rent av att dyrka den fulländade kroppen (se en idrottsklubb som ”Kroppskultur” som uttryck för andan i Sverige). Detta kommer säkerligen förnekas tills tidens ände, men man kan inte komma ifrån att den svenska socialdemokratins besatthet vid folkhälsa, i form av motion och ett rent leverne, sannolikt inspirerades av nationalsocialismen vid denna tid (2). ”En sund själ i en sund kropp” var den svenska målsättningen! Samtidigt som detta så klart var en bra ansatts, så finns det de som invänder med att denna strävan lade grunden för statsmaktens drift att lägga sig i individens liv in i minsta detalj. Man kan också notera att denna typen av hälsofascism är den naturliga konsekvensen av ett system där folket gemensamt delar på kostnaderna för sjukvården. Ingen får bära ansvaret för effekterna av dåligt leverne och staten som administrerar de gemensamma insatserna får rätten att komma med pekpinnar och belägga onyttigheter med straffskatter. Oavsett vart ursprunget till folkhälsotanken kan spåras, så är det minsta man kan påstå, att det definitivt har funnits en korsbefruktning mellan den svenska socialdemokratin och nationalsocialismen inom detta område och att här är man samma andas barn. Folket skulle formas och fostras till att vara fungerande och nyttiga kuggar i maskineriet. Tredje riket ville ha friska arbetare, soldater och mödrar. Den svenska socialdemokratin nöjde sig dock med friska arbetare och mödrar…


Folkhemmet:

Här ska inte sossarna skyllas helt för att ha inspirerats av partigrannen i söder, då man låg steget före, men likväl kan man finna tydliga likheter när det gäller strategi och samhällssyn. Bolsjevismen i Sovjetunionen präglades av klasskamp och klasshat. Arbetarklassen skulle utplåna över- och medelklasserna och underkuva bönderna. Man skapade ett förtryckande slavsamhälle som präglades av evig skräck. Nationalsocialismens självbild, var att deras socialism skiljde sig från denna modell på en avgörande punkt. Man strävade inte efter klasskamp, utan klassharmoni. Konceptet kallades för ”Folkgemenskap”. Fienden blev istället de element som man såg som främmande och som hotade den klassharmoni som man ville odla fram. Judar, det katolska prästerskapet, kommunister, marxister och bolsjeviker såg man som splittrare av denna klassharmonin. Denna vision om ”harmoni”, istället för ”kamp” och jakt på kapitalet, gick betydligt lättare ner hos storföretagens ägare och den tyska över- och medelklassen. Rent av kan man konstatera, kanske lite kontroversiellt, att flertalet av de tyskar som inte ingick i de ovan nämnda grupperna var ganska tillfreds med Hitlers regim under ett antal år innan kriget.


Kanske förstärktes just därför de svenska socialdemokraterna i sin tro på detta koncept, vilket under efterkrigstiden allt mer kom att ersätta ropen på klasskamp. Den splittrande politiken med klasskamp har, trots symboliska banderoller i de årliga 1:a majtågen, överlåtits till landets kommunister. Socialdemokraterna lade istället tonvikten på att skapa en ”folkgemenskap”……likt grannen i söder.


Således:

De gemensamma nämnarna är många. Ibland kom inspirationen från Sverige och ibland från andra hållet. Absolut utan att mena att socialdemokraterna är nazister, så kan man nog lugnt påstå att nationalsocialisterna i alla fall närmast var socialdemokrater i ekonomiskt och samhällsideologiskt hänseende.

Fotnoter:

(1) Jag skriver i imperfekt, även om socialdemokratin, eftersom den socialdemokrati som jag här behandlar till del ligger i det förgångna.
(2) Även kan konstateras att på 20-talet fullkomligt dyrkades Mussolinis fascism av den progressiva rörelsen i USA och Västeuropa, ur vilken sedan sprang dagens social-liberala vänster. Fascismens och nazismens mentala arv till dagens ”rumsrena” vänster är betydande.

En kommentar

  1. Tre påpekanden.

    1. Sundhetsandan var ganska allmänt sprid i Europa. Det var inget specifik nazistiskt ideal eller socialdemokratiskt. Idén är äldre än så och inspirationen kan lika gärna ha hämtats från Sokol-rörelsen som grundades i dagens Tjeckien i dåvarande Österrike-Ungern under slutet av 1800-talet och som blev allmänt sprid bland slaviska länder.

    Rörelsen var stor och samlade stora massor och utövare. Bildmässigt inte helt olikt de nazistiska stormöten som nazisterna senare skulle hålla.
    Se länk nedan samt googla på ordet sokol och se på bilderna. Speciellt de äldre svartvita fotona. På pricken likt nazistiska massmöten. Ca 70 år innan nazisterna

    https://en.wikipedia.org/wiki/Sokol

    2. ”En sund själ i en sund kropp” är inte en svensk fras. Den går tillbaka till romerska imperiets tid. Den dyker upp första gången i en romersk dikt någon gång under det första århundradet e kr.
    Den plockades förövrigt också upp av ovan nämnda Sokol-rörelse.

    Se länk. https://en.wikipedia.org/wiki/Mens_sana_in_corpore_sano

    3. Idén om folkhemmet är också äldre än den tyska nazismen och de svenska socialdemokraterna. I Tjeckien experimenterade man tidigt med olika socialrealistiska lösningar och folkhemsidéer på 20- och 30-talet. Det intellektuella fröet till det är ännu äldre.

    Saknar tyvärr bra referens till detta påstående.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s