GOD Fornnordisk JUL!

God Jul, alla bloggläsare!

Julen är ju en högtid som det tampas om mer och mer. Modernt har blivit att peka på alla inslag i den som är importerade. Istället vill jag ta tillfället i akt att påpeka hur mycket som faktiskt har Nordiskt ursprung. Orsaken till firandet är, formellt sett, Jesu födelse, men som bekant så fastslogs datumet för hans födelse för att passa tidsmässigt med de olika förkristna firandena av midvintersolståndet i det Romerska riket. Här i Sverige hade vi som bekant Midvinterblot.

Tomtens föregångare är det grekiska helgonet St: Nicholas, men på goda grunder kan man hävda att dagens tomte är formad med guden Oden, Allfadern, som förebild, från när han i formen av en vandringsman besökte folk i hemmen, i sitt långa vita skägg och med hatt och käpp.

 

Oden som vandringsman, av George von Rosen, 1888.

 

Och tomtenissarna är som alla vet skapade utefter föreställningen om hustomten i nordisk folktro. Fram tills 1800-talet delades presenter ut av julbocken, som man tänkte var någondera av bockarna Tanngnjóstr och Tanngrisnir, som drog Tors vagn. Idag står bocken dock snällt under granen…..eller i flammor i en rondell i Gävle….

Julskinkan som har en central plats på vårt julbord, är Tors gris Särimner, som återskapades varje natt, så att han kunde äta den på nytt påföljande dag. Kanske därför den aldrig tycks ta slut…?

Julgranen, som vi är bekanta med idag, formades i norra Tyskland, men om inspirationen till dessa kom från de julstänger och julruskor vi sedan länge har haft här i norr vid Jul, låter jag vara osagt. Klart, vågar jag nog påstå, är dock att granen symboliserar blotträdet i Uppsala, runt vilket midvinterblotet kretsade. De röda kulorna i granen, ska efterlikna de röda äpplen som man initialt hade, som i sin tur symboliserade de blodiga offer som hängdes upp i blotträdet.

Roligt är det i alla fall att vår fornnordiska kultur har satt sådana spår det av anglosaxarna globalt spridda julfirandet. Allt svenskt kommer inte utifrån, som en del vill få oss att tro idag. Fira nu er Jul med stolta hjärtan. Sedan tar vi nya tag, mot ett sundare Sverige!

Med dessa ord, vill jag önska er alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

Ska minnen från förintelsen få styra över dagens svenska politik?

KOMMENTAR

Mycket väsen har gjorts över det faktum att Ulf Kristersson lovade förintelseöverlevaren Hedi Fried, att inte samarbeta med SD. Nu går Fried ut stort med att Kristersson svikit sitt löfte till henne. Man kan se att det var ett emotionellt ögonblick, när de träffades, och att han kände sig tvungen att ge detta löfte till en gammal dam, men det är ändå inte särskilt seriöst av en man som aspirerar på att bli statsminister att låta sina emotioner styra på det viset, istället för att föra ett rationellt resonemang med henne om detta.

Jag har den största hänsyn för de känslor Sveriges judar har inför förintelsen, men….och detta är ett massivt men, denna hänsyn får inte ta överhanden och innebära att minnen från förintelsen ska styra Sveriges utveckling idag!

Hedi Frieds upplevelse är viktig, men det är också vilken som helst av berättelserna från någon av de likaledes gamla damer som har blivit misshandlade och rånade i detta nya Sverige. Jag har svårt att förstå varför Kristersson måste ta mer hänsyn till en berättelse från historien och ett annat land, än han tar till de många berättelser om övergrepp som sker här och nu, i vårt eget land. Det skedde faktiskt ingen förintelse i Sverige, även om man kan tro det, givet tongångarna i debatten!

Att tala om Sverigedemokraterna som nazister, är inte bara ogrundat, utan även djupt förolämpande mot var fjärde/var femte svensks politiska värderingar. Sverige är, tillsammans med Tyskland, unikt i att Hitlertiden är en så pass levande del av dagens politiska liv. Allt motstånd mot massinvandring till dessa två länder stämplas per automatik som nazism. Förintelsen används idag som ett redskap för att bereda vägen för massinvandring!

Det talas ibland om att inte missbruka parallellen, och det måste man verkligen säga att man gör här. Förintelsen används som en slägga av vänstern, på ett djupt ohederligt sätt. Högern måste lära sig att stå emot dessa härskartekniker som man har böjt sig för tillräckligt länge nu.

Jag kan förstå att Sveriges judar bär på en oro för att de ännu en gång ska hamna i strålkastarljuset, men måste avvärjandet av detta medföra att det istället blir svensken som blir nästa offer? Många judar verkar för mångkulturen, då de tror sig vara säkrare i den än som en litet minoritet i ett samhälle dominerat av en monolitisk majoritet. Men, som Dan Korn menar, är majoriteten mer öppen för att respektera en minoritets rättigheter om denna själv först är säker i sin position. En situation med en krympande majoritetsbefolkning och ett samhälle som förvandlats till en arena för allas kamp mot alla, lägger inte grund för samma generositet.

Det är ett stort fel-tänk att tro att judarna skulle vara mindre utsatta i ett mångkulturellt samhälle, där man delar plats med en stor minoritet från den muslimska kultursfären, där det som bekant frodas djupt antisemitiska värderingar. Judarnas väl och ve hänger på om det gemensamma västerländska samhälle, som vi har byggt tillsammans, bevaras som just ett samhälle som vilar på judeo-kristen, såväl som grekisk-romersk-germansk grund!

%d bloggare gillar detta: