Hur farliga är Boko Haram för Nigeria?

I skuggan av terrordådet i Paris har Boko Haram intagit staden Baga, som ligger i nordväst vid Tchadsjön. 2000 personer eller kanske ännu fler har massakrerats och vittnen beskriver att staden är fullständigt nedbränd med kroppar liggande överallt på gator och torg. Den nigerianska armén tog till flykten efter endast symboliskt motstånd och lämnade därmed en stor militär bas i jihadisternas händer. Ett Kalifat utropades 2014 längst uppe i den nordöstra delstaten Borno. Vad är det som händer i Nigeria egentligen? Riskerar vi ett liknande scenario som det som har utspelat sig med systerrörelsen IS i Irak?

Att den nigeriska armén har väldiga problem med att få grepp om Boko Haram är kanske inte så konstigt med tanke på att den är både underdimensionerad i relation till territorium och befolkning och kanske ännu värre, undermåligt utrustad i relation till de uppgifter den är avsedd att lösa. Nigerias armé förfogar över 130.000 man som ska kunna täcka en yta, av ofta svårtillgänglig djungel och bush, som motsvarar nästan dubbla Frankrikes innehållandes en befolkning på 174 miljoner. Här ska man hitta och förstöra Boko Harams ca 9000 krigare. En tumregel för anti-gerillakrigsföring är att man behöver minst 10-15 ggr gerillatruppernas antal för att lyckas, under rimliga förhållanden, och förhållandena är som synes allt annat än förmånliga. Enligt ett annat sätt att räkna så behöver man 25 man per varje 1000 invånare i regionen där striderna pågår (Area of Operations), vilket här skulle innebära att Nigeria skulle behöva stationera hela sin armé i den nordöstra delrepubliken Borno.

Boko Harams Kalifat

Boko Harams Kalifat

 

Nigeria saknar stort sett stödet av ett flygvapen, där man förfogar över ett par dussin gamla eller väldigt gamla (80- respektive 50-talsmodeller) flygplan som saknar förmågan till precisionsbombningar såväl som ett dussin gamla men ändå dugliga ryska attackhelikoptrar. Man har ett otillräckligt, omodernt och till övervägande grad trögrörligt artilleri, som även det saknar precisionsförmåga. Armén rider till strid i antika pansarfordon som är sårbara för de flesta lätta pansarvärnsvapen som Boko Haram förfogar över idag. Den sista utposten är en pansardivision i närheten av huvudstaden Abuja som är utrustad med 50 år gamla Vickers-stridsvagnar, som även de inte tål en allt för hårdhänt behandling. För att kunna bekämpa Boko Haram i den oländiga terrängen så krävs det helt klart bättre utrustning och mer av den. Nigeriska soldater har vid många tillfällen vägrat strida utan mer uppbackning. Mycket av de resurser som tilldelas armén försnillas på vägen av korrupta officerare.

Alla dessa brister bleknar egentligen i relation till bristerna i manskapet. Precis som är fallet med Iraks armé så plågas Nigerias dito av de inre slitningar som trätande religiösa grupper i leden bidrager med och därtill de som medföljer de skilda stam-identiteterna. Såsom är vanligt i dylika arméer i tredje världen, så är lojaliteten och förtroendet soldaterna emellan och således sammanhållningen när enheterna sätts under press, ordentligt underminerad. Anledningen till att religiöst- eller ideologiskt drivna gerillagrupper har haft sådana framgångar i den tredje världen sedan andra världskriget är att den motivation och inbördes lojalitet som dessa förmår frammana i från sina soldater för det mesta övertrumfar numerären i de statliga arméerna som saknar detta sammanhållande kitt. Oftare än inte så förstärks dessa problem av att officerare kommer från en etno-religiös grupp och soldaterna från en annan. Arabarméerna led svårligen av detta problem under deras krig med Israel under 1900-talet. I Irak, förra året, så såg vi som bekant sunni-arabiska enheter, under shia-arabisk politisk ledning, formligan smälta bort inför de motiverade IS-soldaterna.

En annan välbekant faktor som påverkar utgången av striderna mellan Boko Haram och den nigeriska armén är den psykologiska effekten av möta en fullständigt brutal och hänsynslös motståndare. Att motståndare får sin stridsmoral fullständigt dränerad när de ställs inför en sådan fiende är något som vi sett gång på gång genom militärhistorien. Man kan nämna allt från hunnerna och mongolerna till hur bolsjevikernas utstuderade grymhet påverkade de polska soldaternas sinnelag 1920, fram till dagens jihadister i Irak och annorstädes. Boko Haram sägs till och med, om detta nu är möjligt, gå IS förbi när det gäller sin blodlystnad.

Slutligen så lider den nigeriska armén, enligt amerikanska rådgivare som har verkat i landet, av grundläggande brister när det gäller dess utbildning vilket leder till att dess förmåga att operera i en stridszon blir starkt begränsad. Såsom många afrikanska arméer utgörs de huvudsakliga funktionerna av bevakning av politiskt viktiga organ och ekonomiskt viktiga funktioner. 7:e divisionen med högkvarter i delstaten Bornos huvudstad Maduguri kontrollerar bara Maduguri och ingenting mer. Kravbilden innefattar sällan en förmåga till att kunna bekämpa ett mer kvalificerat motstånd än oorganiserade rövarmiliser, huvudsakligen bestående av drogade barnsoldater. När en mer seriös motståndare drivna av ideologi eller religion dyker upp, såsom detta Boko Haram, eller Tuaregrebellerna och AQIM i Mali så tenderar de dåligt utbildade och motiverade förbanden att formligen smälta bort.

Boko Harams positioner i Borno

Boko Harams positioner i Borno

 

Nigerias president Goodluck Jonathan passed på att be om hjälp av, främst Frankrike, i samband med Charlie Hebdo-manifestationerna i Paris. Troligen därför han insisterade på att hålla sig så nära president Hollande i tåget? Det är för honom uppenbart att Nigeria inte har förmågan att bekämpa Boko Haram utan yttre hjälp, eller en rejäl upprustning av armén med följd av väldigt mycket utbildningshjälp från väst. Men hur illa kan det då gå?

I dagsläget ser inte Nigeria ut att falla för det utropade kalifatet i norr. Även om den nigerianska armén inte kan utrota jihadisterna så kan de ca 130.000 soldaterna förväntas stå emot 9000 om dessa marscherar söderut. Dock så ska man vara medveten om att situationen raskt kan förändras. När ISIS började etablera sig i ett relativt ostört hörn av Syrien så såg inte de heller ut att utgöra någon större fara för Iraks regering, men se nu. Om Boko Haramas framgångar växer så kan de snabbt få fler anhängare liknande den snöbollseffekt som IS har upplevt. Skillnaden är dock att de skulle få förlita sig på nästan uteslutande lokala rekryter då avståndet från Europa utgör ett hinder plus det faktum att bland de europeiska jihadisterna så upplevs kriget i Syrien/Irak som avsevärt ”sexigare”.

Delstater markerade i blått har implementerat fullständig sharialagstiftning och de i gult bara sharias familjelagstiftning.

Delstater markerade i blått har implementerat fullständig sharialagstiftning och de i gult bara sharias familjelagstiftning.

Förutsättningarna för en radikal islamistisk utbrytarstat i norra Nigeria är dessvärre de värsta tänkbara. Enligt Pew Researchs värderingsundersökningar så toppar Nigerias muslimer listorna med god marginal när det gäller antalen som vill ha dödsstraff för upplevda ”brott” som apostasi och blasfemi, med siffror runt 90%. Följaktligen så har också 12 delstater i norr implementerat sharia lagen (9 st när det gäller kriminell rätt och 3 st bara med familjelag) mellan år 1999-2001. Boko Haram fungerar precis som alla andra jihadgrupper. Om de upplever att bruket av våld genererar eftergifter från samhället så trycker de på ännu mer. Det går inte att pacificera en våldsrörelse genom att implementera delar av deras program, som många här i väst inbillar sig. Räkna således med att Boko Haram kommer försöka skapa samma, ska vi säga lavineffekt, som IS lyckades med i Irak. De bidar sin tid tills att de är tillräckligt starka. Om Nigeria inte har stärkt upp sin armé, materiellt såväl som moraliskt, när den tiden är kommen så finns det en uppenbar risk för ett sammanbrott med dramatiska konsekvenser. Boko Harams enda svaghet synes vara att de har sitt starkaste stöd inom folkgruppen Kanuri och om de inte kan ta sig förbi det hindret så kan dess skadeverkningar kanske begränsas till den nordöstra regionen.

Att Boko Haram (betyder; ”Västerländsk utbildning är förbjuden” alt. ”Böcker är förbjudna”) fokuserar på utbildningsfrågan är inte så konstigt eftersom denna fråga delar landets muslimer och kristna. Medan de kristna ser mot väst så har muslimerna i norr tenderat att ta sina influenser från den arabiska världen, som den har varit knuten till sedan den muslimska erövringen på 800-talet. Följaktligen så har det uppstått ett utbildningsgap mellan den muslimska och den kristna befolkningen, där muslimerna släpar efter när det gäller läskunnighet, skolnärvaro och högre utbildning. Detta gap är tydligen något som Boko Haram vill permanenta och ytterligare vidga. Det man kan konstatera i norra Nigeria är att även om det stora flertalet muslimer i landet skräms till döds av Boko Harams grymhet och metoder och inte vill ha dem vid dörrposten så drar dessa jihadister sin näring från de oförsonliga religiösa värderingar som råder bland den muslimska befolkningen i norra Nigeria. Ett sådant här samband kan man inte se om man är förblindad av naiva föreställningar om vad den ena eller den andra religionen frammanar. SVT lyckades i denna anda hålla ett långt diskussionsinslag på 5-10 minuter med flera experter deltagande utan att orden ”islam” eller ”religion” vid något tillfälle nämndes.

Om man skulle förstå det herrskapet rätt så beror Boko Harams framväxt på korruption bland eliterna i Abuja. Man kan ju undra vad som kommer hända med vår egen bildningsnivå när det ”korrekta” alltid får går före det uppenbara. Det som i vilket fall är klart är att vi inte kan bekämpa dessa rörelser om vi inte korrekt förstår dem och deras grogrund. Boko Haram har dock lyckats med en sak och det är att korrekt identifiera stridsfrågan. Vilket är att det fritänkande kritiskt granskande intellektet som den västerländska utbildningen frammanar ÄR den stora stridsfrågan i vår tid. Dess spridning i Nigeria kan kväsa Boko Harams drömmar om ett nytt Kalifat och dess förmåga att överleva postmodernisternas härjningar här hemma avgör om vi återigen ska sjunka in i ett intellektuellt mörker eller inte.

Annonser
%d bloggare gillar detta: