ANALYS
Amerika står, ännu en gång, i lågor som en konsekvens av spänningar mellan etniciteter och rasgrupper i landet. Ännu en gång påvisas det vanskliga med att låta ett samhälle vila på den skakiga grund som det multikulturella samhället utgör.
Först några ord om George Floyds dödsfall: Som alltid så hoppar vänstern och svarta intressegrupper till den slutsats som passar deras narrativ. Det är inte bevisat att Floyd dog av kvävning (1). Istället har rättsmedicinsk undersökning indikerat att han dog av hjärtinfarkt. Han hade en hjärtsjukdom och huruvida hans missbruk sedan minst ett decennium tillbaka spelade in i detta förlopp vågar jag inte uttala mig om, men han hade spår av fentanyl (en form av syntetisk opium som är 70 ggr starkare) och metamfetamin i blodet när han dog. Allt detta kommer utredas i sinom tid. Vänstern och aktivistgrupper vill dock inte vänta och se, utan vill passa på och nyttja tillfället till att elda på rashatet mot vita i USA.
Kravallerna och ilskan som medel för att uppnå: Underkastelse!
Det anmärkningsvärda, när det gäller raskravallerna som nu rullar runt i USA, är hur det vänsterliberala etablissemanget ursäktar, rättfärdigar och till och med underblåser dessa som legitima uttryck för frustrationer. Ett demokratdistrikt kallade dem för framsteg (”progress”). Etablissemangensmedier som CNN och NBC fylls med aversion mot vita som kollektiv. Alla vita bär en skuld för vad som hände, är narrativet. Kollektiv skuld och arvsynd alltså. Det är svårt att tro sina ögon. Det som tidigare bara sades av radikala vänsterprofessorer, framförs nu av nyhetsankare i mainstream medierna.
Det blir mer och mer uppenbart att vad man är ute efter, inte är rasharmoni och en fungerande samlevnad, utan vit underkastelse.
Man kan från USA se videor där vita i stora grupper knäböjer inför svarta, för att be om ursäkt för sitt ”vita privilegium”, slaveriet och andra historiska oförrätter. En del går ner på ett knä, men många står på två knän. Detta är inte ödmjukhet, utan ett uttryck för fullständig underkastelse och kapitulation. Nyligen har vi sett detta sprida sig till Sverige, där en kvinnlig polis knäade (och därmed deltog i) inför den demonstration som hon hade uppgift att upplösa.
Det här med att gå ner på två knän, för direkt mina tankar till förnedringsrånen som invandrare från Afrika och Mena, utför mot unga svenskar, där de tvingas stå på två knän inför våldsmännen, fullständigt underkastad deras vilja och godtycke. Det vi nu ser är en politisk och storskalig motsvarighet till denna handling. Den handlar bara om en sak: Underkastelse och förnedring!
Verkligheten bakom polisernas påstådda rasism
Det officiella skälet till dessa handlingar och de våldsamma kravallerna som alltjämt rullar vidare i USA, den påstådda rasismen inom poliskåren och det påstådda överdrivna dödandet av svarta av denna poliskår. Hur står det då till med detta?
Det korta svaret är att det är en fullständig och ogenerad lögn!
Faktum är att svarta poliser är mer sannolika att skjuta vita personer, än vita poliser är att skjuta svarta personer! Svarta och latinamerikanska poliser skjuter också oftare svarta personer än sina vita kollegor gör. Rent av är det så att svarta poliser använder sina tjänstevapen 3,3 ggr fler gånger än sina vita kollegor. Detta enligt två studier, av Justitiedepartementet respektive Pennsylvania universitet.
En kartläggning som Tucker Carlson, på Fox News, gjorde rörande dessa dödsfall från 2019, påvisade att blott 10 svarta personer, av de 250 det året som sköts ihjäl av polisen, var obeväpnade. 10 personer! Av dessa tio hade 5 st angripit och nära på övermannat poliserna, som tvingats skjuta. I ett fall hade ett vapen riktats mot polisen tidigare av förövaren. Såldes; en försvinnande liten siffra, som kan jämföras med de ca 50 poliser som skjuts ihjäl varje år.
I summering: Ut genom fönstret flyger tesen om övervåld mot svarta av rasistiska vita poliser!
De svartas brottsbelastning
Motargumentet kommer som ett brev på posten. Det skjuts ändå oproportionerligt många svarta av polisen, säger man. 50 % av alla skjutna av polisen är vita, enligt en studien av Washington Post (2019), medan 26 % är svarta. Detta att jämföra med att 62 % av befolkningen är vit, medan 13 % är svart. Vad man inte tar hänsyn till här är den svarta befolkningens mycket större grad av brottsbelastning.
Justitiedepartementets statistik påvisar att de svarta står för 62 % av rån, 57 % av mord, 45 % av överfall, i de 75 största kommunerna i USA (där de utgör 15 %). I storstäderna blir det ännu värre. I Chicago, där svarta utgör 35 %, står de för 76 % av morden, medan de vita som utgör 28 %, står för 4 % av dessa handlingar. Samma siffror kan upprepas för flertalet stora städer såsom L.A. Och New York.
Om vi tittar mer nationellt heltäckande så visar statistik från samma källa som ovan, att mellan 1980-2008 så begick 52,5 % av alla mord. Vita (inkl. latinos) 45,3 %. Om vi avrundar med att titta på andelen av män som sitter i fängelse (2009), så landar vi på 0,7 % av de vita och hela 4,7 % av de svarta.
Således har vi en bild av en minoritet som är tungt brottsbelastad och vars relativt högre andel av de som skjuts av polisen matchas av dess högre andel förövare vid grova brott.
Husen brinner, men egentligen är det USA:s mångkulturella dröm som står i brand!
Svart mot svart
Det riktiga problemet för den svarta befolkningen i USA, är inte polisvåld, utan att svarta mördar varandra i sådan hög utsträckning, men detta vill man inte tala om, för då finns ingen yttre fiende att mobilisera mot. Runt 6000 svarta dödas varje år av andra svarta. Detta är jämföra med de ca 250 personer som varje år skjuts av poliser för att de drar vapen mot dem.
Rasvåldet
Över lag sker huvuddelen av morden inom rasgrupperna. Detta är sant även vad gäller vita, om än till en lägre grad. Man dödar i de kretsar där man interagerar. Inom familjer och snäva kretsar och eftersom landet lever segregerat så sker också mycket av våldet på detta vis.
Men eftersom ”Black lives matter” och andra vänster-liberala aktivister vill göra gällande att det finns ett rasistisk övervåld mot svarta i USA, så behöver saker och ting redas ut. Faktum är att det istället handlar om den raka motsatsen.
Enligt FBI:s databas så dödades år 2016, 243 svarta av vita. Av dessa vita var 95 latinos. Alltså har vi kvar 148 svarta dödade av icke-latino vita. Samtidigt dödades 533 vita av svarta personer. Resultatet blir att svarta är 16 ggr troligare att mörda en vit, än vice versa. Om man räknar på alla våldsamma brott så blir skillnaden ännu mer påtaglig. Då är utförs 44 våldsamma brott av en svart mot en vit, för varje enskilt brott av en vit mot en svart. Detta enligt Bureau of Justice statistics, med data från 2018.
Denna nedslående bild från USA matchas tyvärr även av bilden i princip varje samhälle där vita och svarta samlever i större antal. Vi har samma bild i såväl Frankrike och Storbritannien som här hemma i Sverige, där det rasmässiga våldet (och ofta också rasmässigt motiverade våldet) mot vita är ytterst påtagligt i samhället. Se till exempel de s.k. ”ungdomsrånen” och förnedringsövergreppen. Man kan också konstatera att det i Sydafrika pågår ett veritabelt etniskt krig mot den vita befolkningen, utfört av de svarta majoriteten. Mönstret går som sagt igen på alla dessa platser.
Hela denna bild illustreras väl av den mängd osmakligt videomaterial som nu strömmar in från USA, där man kan se stora folkmassor, av huvudsakligen svarta personer, som på ett bestialiskt sätt misshandlar ensamma vita personer, som försvarar sin egendom eller vågar sig på att ha en motstridig åsikt om kravallerna. Värt att notera är att denna typen av våld sällan syns i statistiken, som till stor del är baserad på en förövare/ett offer.
Myten om det rasistiska vita våldet mot svarta, måste stampas ut. Det är en myt och inget annat. Istället för att dras med i detta, vilket till exempel SVT och TV4 gör när de talar om demonstrationer mot rasism (istället för att neutralt och faktabaserat referera till ”demonstrationer mot upplevd rasism/ alt. vad man ser som rasism”), så behöver vi prata mer om den svarta våldsbelastningen och det svarta våldet mot vita. Även vita liv räknas faktiskt….
Mångkulturen i brand!
I summering, så vill jag ha noterat, att oavsett vad man anser vara skälet för ”slitningarna” mellan etniska och rasmässiga grupper i USA, vem som bär ansvaret för dem, så kvarstår likväl det faktum och att det rationella, det faktabaserade, sällan kan trumfa det emotionella i de allt mer uppskruvade konflikter etniska grupper och rasgrupper emellan. Denna svaghet i det mångkulturella samhället, som förstärks av de krafter som vill splittra och nå makt genom denna splittring, gör att harmonisk samlevnad bara blir en dröm, en långväga illusion. I det lilla perspektivet, inom den lilla gruppen av nära vänner, kan denna modell verka hållbar, men som vi allt oftare ser, så är den fullständigt ohållbar i det stora perspektivet. Det går inte att bortse från det brinnande hat, mot framför allt den vita majoriteten, som blir synligt i förlopp som det vi nu kan se i USA.
Det är inte bara städer som brinner. Det är hela idén om det mångkulturella samhället som står i brand!
Fotnoter:
(1) Allt detta åsido, så vill jag tillägga att jag personligen har svårt för att se poliser sitta på folks bröstkorgar eller nackar under långa stunder. Detta är en ful och farlig ovana. Och dessutom helt onödig. Jag säger inte att polisen ska vara så vek som svenska poliser ibland visar sig vara. Kriminella ska definitivt tas hårt, men det finns andra grepp. Jag lärde mig sådana under min tid i det militära. De är mycket effektiva och ganska enkla att nyttja. Har också sett polis här i Sverige använda sådana grepp, med bra effekt. De gör att man slipper sitta på en omhändertagen på det sätt man kunde se poliserna sitta på Floyd.
Senaste kommentarer