Iraks författning destabiliserar landet!

Denna artikel som argumenterar för behovet av anpassade författningar i multietniska stater publicerades under november 2006 i över 850 000 ex runt om i Norden, i olika former, i Sydsvenskan, Upsala Nya Tidning,  finska Hufvudstadsbladet och danska Avisen.

Denna version publicerades i Sydsvenskan:

Ändra Iraks författning!                                

Det etniska våldet i Irak har sitt ursprung i den sunniarabiska minoritetens missnöje med den nya ordningen. Problemen grundar sig i att tillräcklig hänsyn inte tagits till landets förutsättningar när den nya författningen har skrivits. Ett första steg mot stabilitet bör därför vara att anpassa författningen till de förhållanden som råder i Irak, genom att i större utsträckning tillgodose minoriteternas behov av inflytande i landets styre.

Den irakiska författningen är i teorin idealisk och har formats efter europeiskt mönster i ett försök att skapa en stabil demokrati. Problemet med denna ansatts är att de partigrundande konfliktlinjerna i Irak skiljer sig markant från vad som är fallet i Europa. I Europa skapas skilda intressen av de sociala konfliktlinjerna som löper genom våra samhällen. Dessa konfliktlinjer stelnar aldrig och väljarbaserna för våra ideologiskt mobiliserade partier förblir föränderliga. Detta utgör en av de viktigaste förutsättningarna för stabiliteten i våra demokratier, då det säkerställer att de flesta individer och intressen vid återkommande tillfällen kommer känna sig representerade av de styrande.

I Irak däremot, med sin historia av etno-religiöst våld, har de sociala konfliktlinjerna mindre betydelse. Istället väger de etniska och religiösa konfliktlinjerna tyngre vid valen och sedermera vid alliansbildningar i parlamentet. Konsekvensen av detta har blivit statiska etno-religiösa partiblock som i stort sett motsvarar sunniarabernas, shiaarabernas och kurdernas respektive andelar av befolkningen. När shiaaraberna nu utgör mer än 55% av väljarkåren, och således framöver har möjligheten att unisont styra över landets framtid riskerar minoriteterna att fjärmas från det politiska systemet.

Detta skapar en farlig situation, som gynnar den minoritet av extremister bland sunniaraberna, som spelar på majoritetens frustration över bristen på inflytande och oro över shiaarabernas dominans.

Ska det finnas hopp för demokrati och stabilitet i Irak måste författningen således hjälpa minoritetsgrupperna till ett ökat inflytande i statens styrelse och på så sätt återvinna deras förtroende för att staten representerar alla grupper i samhället. Då underminerar man också terrorgruppernas existens.

En lämplig förändring man kan göra i Irak är att inrätta ett roterande presidentskap. De tre stora befolkningsgrupperna, kurder, shiaaraber och sunniaraber får turas om att utnämna presidenten. Denna modell används för närvarande i Bosnien, under FN´s förmyndarskap.

En annan variant på detta maktdelningsarrangemang är inrättat i Libanon. Här delar muslimer och kristna upp de viktigaste två ämbetena i landet mellan sig. Presidentmakten tillfaller de kristna maroniterna, premiärministerposten tillsätts av sunnimuslimerna och parlamentets talman tillsätts av shiamuslimerna. Konstruktionen har med stor sannolikhet bevarat den inre stabiliteten i Libanon sedan inbördeskrigets slut. Den har säkerställt att ingen av grupperna ska komma att helt dominera de andra.

En annan åtgärd som kan föreslås för Irak är inrättandet av en andra kammare i parlamentet, inspirerad av den amerikanska senaten. Tanken är att skapa en instans i vilken de tre stora folkgrupperna har lika stort antal platser. Den amerikanska senaten, där alla stater oavsett storlek har två representanter, var en nödvändig kompromissåtgärd för att få med alla stater i unionen, då dessa skiljdes åt mycket i befolkning och inflytande. Avsikten är att balansera effekterna av den stora shiamuslimska dominansen i dagens parlament.

Den här tanken är gångbar i alla nya demokratier med en väljarkår som ännu inte helt lämnat kollektiva lojaliteter såsom etnicitet, religionstillhörighet, stam eller klan bakom sig, för att börja rösta efter individuella preferenser.

Helt klart är att det finns ett behov av nya lösningar. Att reformera systemet så att det passar även sunniaraberna, är nödvändigt för att få en positiv utveckling i Irak.

Annonser

Om Mons Krabbe
Jag är en liberal-konservativ skribent och samhällsdebattör. På denna blogg skriver jag artiklar om säkerhetspolitik, historia, samhälle och religion. Är aktiv inom Medborgerlig Samling, där jag sitter i styrelsen. Är talesman i Utrikesfrågor och i Integrationsfrågor för Medborgerlig Samling.

2 Responses to Iraks författning destabiliserar landet!

  1. Mycket bra och tänkvärt.

  2. Pingback: Vem ska nu klandras för våldet i Irak? | Mons Krabbe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: