Inte längre två pizzor och Netflix…?

KOMMENTAR

Rambergs senaste utspel om att vi måste ge avkall på välfärden för att kunna ta emot flyktingar (migranter) signalerar ett skifte bland aktivisteliten. Ja, Anne Ramberg är advokatsamfundets generalsekreterare, men hon är fortfarande lika mycket en del av aktivisteliten som Henrik ”två pizzor” Schyffert och Malena Ernman, när hon gör sådana här uttalanden.

Förskjutningen från Schyfferts avfärdande av kostnaderna inbegripna i att öppna dörrarna på vid gavel för världens alla migranter, genom det nu välkända resonemanget om pizzor och Netflix, är betydande. Nu när man har insett att det kommer kosta det svenska folket ganska dyrt att ta ta emot alla dem som kan ta sig hit, så nu har resonemanget förskjutits till att det är vår moraliska skyldighet att dra ner på vårt välstånd för att göra detta möjligt. Värt att notera är att denna värdering återigen kommer från en person som är väldigt välbärgad, såsom Ramberg är, boendes i en lägenhet värd 25 miljoner. Inte konstigt att det väcker ont blod när Ramberg resonerar runt uppoffringar uppe på sin elfenbenstron.

Ramberg fortsätter med att raljera om sina meningsmotståndare som ”råttor”. Oklart vilka som ska täckas av det tillmälet. Vilka är det som är ”bruna”, som hon uttrycker det? Är det alla som har en avvikande åsikt från hennes ståndpunkt om fri migration, som är ”råttor”? Detta är anmärkningsvärda uttalanden då Ramberg är ledamot i Värdegrundsdelegationen, som syftar till att ta fram ”en statlig värdegrund” (vilket känns som ett organ som kan missbrukas på ett ”1984”-liknande sätt). Är det inbegripet i denna statliga värdegrund att kalla meningsmotståndare för ”råttor”? Det finns en väldigt arrogant elitism i Rambergs resonemang. Hon beskriver sina motståndare som en ”undervegetation”, där hat förekommer, som hon själv, underförstått, tornar över som ett ädelträd. Hur detta går ihop med att kalla folk av annan åsikt för ”råttor” förblir för mig lite oklart.

Riksdagsmannen Hanif Bali, som blir angripen av Ramberg med omdömet att hans politiska diskurs hör hemma i rännstenen, svarar sarkastiskt att det som sägs ”måste vara i linje med den goda värdegrunden” (…) Ramberg är ledamot i Värdegrundsdelegationen (…) Då är jag väl en brun råtta som förtjänar att vara i rännstenen”.

Oklart blir det också för mig, på vilket sätt Ramberg tycker att man från politiskt håll kan anses sig ha rätten att beröva det svenska folket den välfärd som det har jobbat så hårt för? Detta är ett uppenbart brott mot folkets äganderätt över landets tillgångar och det medborgarkontrakt som innebär att inbetalad skatt ska komma medborgarna till godo i första hand. Ramberg försäkrar att nedskärningarna inte ska behöva gå ut över de fattigaste, men det är precis det som sker nu. Fattigpensionärerna lever, på tal om råttor, som kyrkråttor och på äldreboendena sparar man in på ägg och juice och annat som anses vara onödigt.

Om Ramberg hade velat lätta på bördorna för dessa samhällets svagaste så hade hon kunnat sälja sin dyra bostad och frivilligt betalat mer i skatt. Sänkt sin välfärd, som hon säger. Eller är det bara andra som ska göra uppoffringar för Rambergs inbillat höga moral? Jag skriver inbillat, för jag kan inte se hur det kan anses vara moraliskt att se till att fattiga i Sverige får det ännu sämre och kvinnor och barn nere i krigszoner ska berövas det bistånd som vi annars skulle ha gett dem, så att vi ska kunna försörja de friska och starka unga män som har haft möjligheten att ta sig ända hit till vårt land. Detta är inte god moral på långa vägar!