Därför behövs Medborgerlig Samling i svensk politik!

DEBATT

Medborgerlig Samling står för någonting helt nytt i svensk politik och är inte bara ytterligare ett borgerligt parti i mängden. Vi vill bryta med det dominerande vänstertänkande som har fört vårt samhälle så fel under de senaste decennierna.

Till stor del innebar inte regeringarna Reinfeldt något frånsteg från detta dominerande vänsterparadigm. Det faktum att moderaterna tvingades till en så kraftig vänstersväng för att kunna ta makten indikerar egentligen att regeringarna Reinfeldt om något befäste socialdemokratins problemformuleringsprivilegium och därmed dominans över svensk politik. Reinfeldt och de nyliberaler som dominerar M, C och L försökte aldrig ens utmana detta vänsterparadigm. Istället kom man att anamma dess föresatser som sina egna och suddade därmed ut linjen mellan vänster och höger.

Ett rationellt, kyligt och realistiskt handhavande av statens relationer med dess medborgare och dem som befinner sig i landet har fått ge vika för den irrationella emotionalism som socialdemokraterna har låtit genomsyra hela det politiska systemet under de senaste decennierna. När emotionalismen triumferar över rationalismen i statens handhavande så ersätts evidensbaserad politik med beslut fattade på önsketänkande och kvasivetenskap. Man kan vara säker på att den politik som förs på denna grund blir kontraproduktiv i sitt resultat. Detta är det bästa sättet att degradera effektiviteten och nyttan med statens funktioner, vare sig det handlar om skolan, de sociala tjänsterna eller migrationspolitiken. Den genomsyrande emotionalismen förhindrar statens tjänstemän och de politiker som leder dem från att hantera de skattemedel som de förfogar över på ett ansvarsfullt sätt.

Emotionalismen har även mynnat ut i det för samhällsdebatten så kvävande politiskt korrekta tänkandet som har fått oss att överge det kritiska tänkandet när vi upplever att det som framkommer genom en öppen diskussion kommer att såra känslor. Detta har fört vårt samhälle till en punkt där inga problem längre löses och växande hot mot samhällsordningen inte kan identifieras och behandlas genom samhällsdiskursen. Därmed blir samhällets motståndskraft mot irrationella motparter till det politiska systemet underminerad. Vi tvingas visa förståelse för ideologier som förespråkar att människor underordnar sig nedvärderande strukturer och förekomsten på universiteten av teorier om genus som ofta har en högst tveksam vetenskaplig grund.

Vi befinner oss nu i intellektuella återvändsgränder när det gäller näst intill varje problem som samhället står inför. Ett genomgående tema i det socialistiska narrativet är att ansvaret för alla problem i samhället kan härledas till socio-ekonomiska strukturer. Bemötandet av kriminaliteten sticker ut, men denna förklaringsmodell förkommer även i debatten om skolan, utanförskapet i förorterna och genomförandet av s.k. jihadresor. Sociala omständigheter är en faktor, men inte den enda, eller ens den dominerande i avgörandet av hur en individs liv kommer att se ut. Vi fattar alla beslut om hur vi ska ta oss genom livet givet våra förutsättningar. Vissa fattar bra beslut och andra dåliga. Samhället måste upphöra med att befria individerna från konsekvenserna av deras egna beslut, inte bara för att det är moraliskt nedbrytande för såväl dem själva som för samhället, utan även för att det förhindrar lösningar på problemen. Om man befriar individen från ansvaret för dennas handlingar och intalar denna att han är ett offer för strukturerna så blir det också svårare att kräva en förändring.

Vissa växer upp med bättre förutsättningar än andra, men vi har byggt upp en fri skola som är likvärdig i kvalitet så länge eleverna inte själva degraderar den. Vi har ett socialt skydd som gör att inget barn behöver distraheras från skolarbetet. Det är upp till var och en att ta tillvara på dessa förutsättningar. Ingen social omständighet tvingar individen att missköta sitt skolarbete, att begå brott eller åka på jihadresor. Det är helt enkelt dags att vi återinför kravet på individens ansvar för det egna handlandet.

Medborgerlig Samling är det enda partiet som vill göra upp med denna irrationella emotionalism som förhindrar samhället att lösa problem och bemöta hot som vi står inför! Medborgerlig Samling vill återinföra ordning och ansvar, både inom offentligheten och för den enskilda individen.

Annonser

Jag lämnar Nya Listan på grund av dess vandring från höger- till vänsterblocket!

Det har blivit en tråkig debatt i Lokaltidningen Vellinge de sista dagarna med anledning av att jag har lämnat Nya Listan i Vellinge för det nya partiet Borgerlig Framtid, där jag nu sitter i styrelsen. Anledningen till att jag har tagit detta steg är att Nya Listan inte längre är ett högerparti. Det domineras istället, sedan valet 2014, av ett tydligt vänstertänkande. Nya Listan har dragit sig nära Miljöpartiet, med vilket man har ett mycket tätt samarbete i kommunfullmäktige.

Jag påpekade detta i en intervju i Lokaltidningen Vellinge. Uppenbarligen trampade jag på en mycket öm tå då Rolf Erichs sedan valde att gå till motangrepp på ett osakligt sätt. Det var den allmänna uppfattningen 2010 att Nya Listan var en avknoppning från Moderaterna. Detta bekräftar även andra tidigare medlemmar som var med i dess begynnelse. Det ligger dessutom implicit i namnet Nya Listan. Den ”nya listan”, eller alternativa listan, för moderater i kommunen. De flesta i kommunen uppfattade det så här.

Jag kan berätta om en rolig episod under valrörelsen 2014. Jag stod då på torget i Skanör sida vid sida med en moderat politiker för att informera om vår politik. Då kom en kär äldre dam fram och fråga mig om jag ”tillhörde den gamla eller den nya listan?”. Lite snopet för moderaten att reduceras till den ”gamla listan”, vilket jag inte undlät att pika honom för med glimten i ögat, men det sätter fingret på den uppfattning som då var vida spridd; att NL bestod av moderater som då kände sig överkörda av besluten att låta bebygga strandhotellstomten. Det var också därför jag gick med!

Väl i partiet inför valrörelsen 2014 såg jag att tyngdpunkten redan då hade förflyttats till någonstans i det politiska mittfältet. 2010 hade Rolf Erichs deklarerat i Skånskan att partiet var borgerligt, men fyra år senare ville man inte längre kännas vid detta. Det ordet tog man inför valet 2014 tydligt avstånd från! Likväl fanns det f.d. moderater i partiet så jag tänkte att dessa kan jag jobba med, även om tunga röster hade uttalade miljöpartistiska lojaliteter på riksplanet och förordade ett samarbete vänsterut.

Den otydliga ideologiska hemvisten, har under de två år som jag har varit verksam i partiet, orsakat slitningar vid många tillfällen. Efter valet 2014 lämnade ett antal tydliga moderata röster partiet och som en konsekvens drog partiet ännu mer mot vänster. De som hade lojaliteter med miljöpartiet eller annan diffus vänsterlutning kom att dominera den interna diskursen ännu mer. Under det senaste året har det väckts frågor som inte hör hemma i ett parti som säger sig tillhöra högerblocket.

Personligen så har jag känt mig obekväm att sitta i gemensamma förmöten till KF med ett parti som Miljöpartiet, som på riksnivån har stått för många antisemitiska utspel sedan tillträdet i regeringen och, såsom nu har uppdagats för allmänheten men vilket inte var en nyhet för mig, har haft ett nära samarbete med demokratifientliga och antisemitiska islamister.

Jag ser det som min skyldighet att informera invånarna i Vellinge att Nya Listan inte längre är ett högerparti och ingen ska gå till valurnorna i tron att de är det!

Jag skickade in mitt svar till Lokaltidningen till Rolf Erichs osakliga angrepp, men fick beskedet att dom ”drog ett streck i debatten” i alla fall för tillfället. Mitt svar komprimerades till en fotnot till Erichs angrepp i kommande nummer. Därför vill jag här lägga in mitt svar i sin helhet till honom här:

”Rolf Erichs förnekar i sitt inlägg i Lokaltidningen Nya Listans samarbete med vänstern. Det är allmän kännedom i kommunhuset att Nya Listan träffar Miljöpartiet en halvtimma inför varje kommunfullmäktigemöte för att synkronisera partiernas ställningstaganden i KF. Deras samarbete är väldigt tätt och samsynen är nästan total. 

Borgerlig Framtids migrationspolitik kan inte beskrivas som ”nära sverigedemokraternas”. Den ligger i mittfåran för nordisk borgerlighet. Förslag som att huvudsakligen ge tillfälliga uppehållstillstånd delas med Moderaterna. Att vi ställer försörjningskrav vid familjeåterförening är Danmarks policy. 

Rolf Erichs version om hur det gick till när jag och Nya Listan skildes åt överensstämmer knappast med partiets egen pressrelease. Jag har självklart inget intresse av att arbeta vidare med ett parti som har utvecklats i likhet med Nya Listan.”

Rolf Erichs skriver att Borgerlig Framtid försöker splittra Alliansen. I själva verket så är det Nya Listan som styr borgerliga röster till vänsterblocket. Borgerlig Framtid har som ambition att samregera med Alliansen, även på lokalt plan i Vellinge, men att förskjuta tyngdpunkten inom denna åt höger. Vårt ideal ligger i hur moderaterna såg ut innan den nyliberala förskjutningen mot det politiska mittfältet blev verklighet.

%d bloggare gillar detta: