Osmaklig kravmentalitet i Fredriksberg!

Problemen med flyktingarna som inte vill acceptera sina boenden i Fredriksberg belyser en kravmentalitet som gör många uppretade. SVT har ett inslag där en man vid namn Mohammad Khaled säger;

”När vi kom hit insåg vi att det är långt från civilisationen, affärer, sjukhus och skola. Vi behöver någonstans att studera och ha ett bra liv. Vi kom till Sverige för att det skulle vara ”frihetslandet”. Vi tror att de har ljugit för oss.”

Det ryms så mycket dumheter i dessa få meningar att det är svårt att veta var man ska börja. Vad menar han med ”frihetslandet”? Att han ska få allting precis som han vill det och på andras bekostnad? Detta är ett tillfälligt boende. Så fort han har skaffat sig ett jobb, så kan han skaffa sig ett boende där han och hans familj hellre vill bo, på egen bekostnad. Det är ganska osmakligt att han inte kan vara tacksam för att Sverige har tagit emot honom och hans familj i de bostäder som finns tillgängliga. Det blir lätt så att man misstänker att han inte är en riktig flykting. Min bild av en krigsflykting är en person som flyr hals över huvud i avsikt att skydda sitt och sina näras liv. Borde inte fridfulla Fredriksberg vara en utmärkt plats att stanna upp och andas ut på? Borde han inte vara glad för att Sverige har tagit emot dem överhuvudtaget, istället för att omedelbart klaga på standarden.

Saken är också den att detta inte är en enskild händelse. Vi har sett ett flertal incidenter under den senaste tiden, där flyktingar vägrar lämna bussarna, eller protesterar högljutt mot boenden i glesbygden. Jag saknar en tydlig markering från statligt håll om det orimliga i sådana protester. Man bör tydligt stämma i bäcken mot denna osmakliga kravmentalitet. Under demonstrationen vid den lokala matbutiken som visas i ett att annat inslag hålls ett plakat upp där det står ”Respektera oss”.

Nej, skulle jag säga, respektera OSS, vi som via våra skattekronor betalar för ert uppehälle! De som kommer hit borde ha vettet och den goda smaken att inte kräva högsta standard av skattebetalarna. Vid ett tillfälle tidigare i år så var det en busslast unga män som vägra de bo, ens tillfälligt, på en upppiffad militärförläggning. Varför skulle de inte kunna bo där? Jag har själv, som så många andra svenska män, bott ett år på en sådan förläggning när jag gjorde militärtjänsten. Då tjänade jag mitt samhälle, nästintill gratis dessutom. Dessa män betjänas istället av detta samhälle, men bostäderna som passade för oss passar tydligen inte för dem!

Den vackra naturen runt Fredriksberg

Khaled klagar över att det är långt ifrån ”civilisationen”. Kanske skulle han ha begett sig till ett mer tätbefolkat land istället? I Sverige bor många i glesbygden, nära naturen. Det finns många värden i Fredriksberg som han inte bryr sig om att se. De fantastiska naturvärdena till exempel. Han och hans familj kan ju lära sig åka skidor när vintern kommer. På Wiki står det så här:

”Fredriksberg omges av skogslandskap med rikt djurliv vilket gör att turismen på orten är omfattande. Trakterna är bland de älgtätaste i Sverige och jakt- och fiskemöjligheter (med fiskekort) finns. Sommartid är vildmarksliv och strövmöjligheterna i skog och mark stora turistmål, vandrings- och cykelleder är utbyggda och stora delar av stigsystemen mellan de gamla finnbyarna finns bevarat. Orienteringskartor och guidning finns liksom kanotpaddlings- och badmöjligheter i flera sjöar och vattendrag. Vintertid är skoterleder och längdskidspår i området populära.
Den största turismaktören är Säfsen Resort, med 270 000 gästnätter årligen, vars alpinanläggning vid Solberget strax öster om tätorten också utgör ett stort turistmål under vinterhalvåret. Fredriksberg är en av de populäraste turistdestinationerna i Mellansverige och den fjärde största i Dalarnas län (efter Sälen, Idre och Siljansbygden)”

Lugnet borde vara en ynnest för en person som kommer från en krigszon, och naturen en gåva om man kommer från en uttorkad och fattig ökenmiljö. Men kanske det är så som Camilla Grepe, redaktör för Magasinet Bright, som träffsäkert ironiserar;

”Det här ställer frågan på sin spets: Ska vi överhuvudtaget acceptera att någon enda människa ska behöva bo i Fredriksberg? En ort som enligt uppgift har 700 bofasta, av vilka rimligen inte någon enda ska behöva utstå lidandet att stanna kvar på platsen. Hjälp Fredriksbergsborna att evakuera orten. Detta lidande har pågått länge nog nu.”

Ja, ingen borde tvingas leva utanför städerna i vårt land. Hu för den hemska och skogiga glesbygden. Ta dem därifrån omedelbart. Skicka dem på studs till närmaste krigszon, där de kan ha det så mycket bättre!

Nej, men skämt åsido, nu är det dags att staten och alla dess organ, såsom migrationsverket i främsta ledet, är tydliga med vad som gäller och vad som förväntas av dem som vi ger asyl till. Man bor där man har blivit tilldelad bostad, tills att man kan betala för en bostad med egna pengar. Den otacksamhet som uppvisas här vill vi inte se mer av. Den utgör ett hån mot oss alla. Valet bör vara enkelt, stig ur bussen eller så bär färden av till gränsen. Det är dags för en lite tuffare attityd helt enkelt! Det är hög tid att sätta ner foten.