Denna artikel som bemöter Carl Rudbecks inpass på ledarsidan 23 april publicerades idag i Sydsvenskan. Orginalet nedan skiljer sig en del från den nedkortade version som ligger i Sydsvenskan.
Sverige ska inte sälja vapen till Saudiarabien
(Sydsvenskan 26 april 2012)
Carl Rudbeck skrev 23 april en arg krönika i Sydsvenskan om kritikerna av vapenexporten till Saudiarabien. Dessa framställs som naiva då de inte förstår att om Sverige inte säljer vapen till Saudiarabien så gör någon annan det istället. Är det så vi ska resonera i vårt land? Har vi förvandlats till ett land utan normer och moral? Det finns en historisk parallell till detta resonemang.
1935 godkände den brittiska regeringen försäljningen av Rolls-Royce Kestrel flygplansmotorer till Nazityskland. Man var fullt medvetna om att Tyskland förföljde judar och att de rustade upp sitt flygvapen i brott mot Versaillesavtalet. Likväl sålde man motorerna. Argumentet i slutna kretsar var att; ”om vi inte säljer till dem så gör någon annan det istället”. Dessa mycket kvalificerade motorer användes för att utveckla de flygplanstyper såsom Messerschmitt 109 och Junker 87 ”Stuka” som senare kom att användas mot just dem själva under ”Slaget om Storbritannien”. Ironiskt inte sant, men har vi lärt oss läxan?
Rudbeck benämner kritikerna av vapenexporten till Saudiarabien som ”de tyckande och pratande klasserna”. Underförstått är kritikerna personer som pladdrar utan att förstå. Låt oss då granska Rudbecks realpolitiska resonemang.
Kritikerna är okunniga om geopolitiska sammanhang menar Rudbeck. Han hävdar att om Sverige eller någon annan part inte säljer avancerade vapensystem till Saudiarabien så kommer denna regim att kollapsa och följas av en ännu värre inhemsk islamistisk regim eller så kommer Iran att marschera in och fylla tomrummet. Rudbeck uttrycker det så här; ”… om den störtas kommer den inte att inom överskådlig framtid att ersättas av en upplyst liberal demokrati utan av en dogmatisk och hårdför islamism”.
Beskrivningen av vad som kommer den dagen regimen i Saudiarabien faller är korrekt, men det är just därför som vi inte ska sälja vapen till det landet! Omvälvningarna i regionen under det senaste året har med all tydlighet visat att vi har mycket små möjligheter att förutspå hur regionen ser ut om ett par år. Ännu mindre så under de 40 år som utgör vapensystemens livslängd.
Garanterar svensk vapenförsäljning att regimen förblir intakt, vilket Rudbeck tycks mena ska vara en uppgift vi ska verka för? Absolut inte! Radarledningssystemet Erieye och pansarvärnsroboten Bill 2 är inte heller vapen som man använder mot civila eller upprorsmän, om det nu ska anses vara eftersträvansvärt?
Svensk vapenindustri kommer lida svårt om vi avstår från att sälja till Saudiarabien låter Rudbeck förstå. I själva verket så är omfattande försäljningar till Saudiarabien en relativt ny företeelse. Enligt uppgifter från Svenska Freds sålde svenska företag vapen för 13900 miljoner kronor 2011. Försäljningar till ett värde av 2869 miljoner kronor gick till Saudiarabien. Men 2010 då vi sålde för 13746 miljoner kronor kom bara 246 miljoner kronor från försäljningar till Saudiarabien. 2009 då vi sålde för 13661 miljoner kr var siffran för Saudiarabien 44 miljoner kr. Backar men tillbaka till 2006 så hamnar man på 29 miljoner kr. Således går den svenska försvarsindustrin inte under om vi avstår från att sälja vapen till denna hemska regim!
Rudbeck citerar Sartre när han deklarerar att politik och den därtill hörande vapenhandeln är ett smutsigt hantverk, utan vilket vi kommer få frysa om vintrarna då vi blir utan den Saudiska oljan, när regimen förmodat faller samman under det islamistiska trycket som en konsekvens av att flygvapnet saknar god svensk radarstridsledning!
Om en framtida värre regim i Saudiarabien väljer att bryta oljeleveranserna till Sverige så är det inte en händelse som får svenskarna att frysa i sina hem. Mig veterligen så finns det andra källor till energi i detta land. En tillfällig prishöjning blir det säkerligen, men inte ett olösligt problem. Man får skilja på ett samhälles känslighet för störningar av leveranserna av olja för drivmedel och uppvärmning, som gäller alla länder och sårbarhet för långsiktiga avbrott. Vad gäller det svenska samhällets sårbarhet så ligger vi bättre till än de flesta länder i västvärlden tack vare den mångfald av energikällor som står till buds för vår ekonomi.
En eventuell känslighet eller sårbarhet för störningar av oljeleveranserna är inte ett skäl till att sälja vapen till ohyggliga regimer. Istället bör vi resonera så här: Risken för att det blir ett framtida avbrott i drivmedelsleveranserna är skäl i sig att vi så fort som möjligt söker göra oss oberoende av energileveranser från regimer som den i Saudiarabien. Det finns annan olja än den från Saudiarabien. Inom en snar framtid så är Kanada och USA tillsammans en större olje- och gasproducent än Saudiarabien, tack vare skifferoljan. Vidare så bör detta hot om avbrutna leveranser vara ett gott skäl i sig till att satsa på alternativa energikällor. Sälja vapen till Saudiarabien är inte en smart försäkring, snarare ett sätt att bita sig själv i svansen.
Mons Krabbe 
Ett märkligt resonemang. Visst, Saudiarabien leds onekligen av en suspekt regim men hur stor är risken att dom skulle attackera Sverige? Och jämförelsen med Storbrittaniens försäljning av flygmotorer?? Att dom användes emot dom beror förstås på att Storbrittanien förklarade krig mot Tyskland. Som man bäddar får man ligga. Och skulle Sverige förlita sig på energi från USA så skulle det sannolikt innebära att vi tvingades gå deras ärenden, som t ex nu i Afghanistan med svenska soldaters död som följd. Hur man än vänder sig blir det problem.
GillaGilla
När jag säger att dessa vapen kan komma att vändas enot oss själva, så syftar jag på västerlandet som helhet som ”oss”. Vad gäller exemplet med Storbritannien så kan du väl på allvar inte mena att britterna fick skylla sig själva? Den brittiska krigsförklaringen var ett resultat av avtal mellan dem och polackerna som utlöstes i och med den tyska agressionen! Vad gäller olja från även USA, men främst Kanada, så ser jag det som ett avsevärt bättre alternativ än teokratin Saudiarabien.
GillaGilla
Självklart är det så att om man förklarar krig, så får det givetvis följder och Storbrittaniens ledning valde den vägen, genom att skriva ett avtal riktad mot Tyskland (men inte mot Sovjet, vilket också attackerade Polen). Det måste väl du som freds och konfliktvetare inse? Ditt exempel är hur som helst ointressant vad gäller den nutida försäljningen till Saudiarabien, vilket för övrigt säkert sker med USA:s goda minne. Men jag kan hålla med om att Kanade är ett bättre alternativ.
GillaGilla
Ansvar har man alltid, men det är svårt att klandra Storbritannien för att de tecknar en defensiv pakt med ett utsatt land som Polen i syfte att beskära Nazitysklands expansion. Inte sant? Givetvis sker försäljningen med USA:s goda minne. De agerar lika ogenomtänkt som Sverige här.
GillaGilla
Knappast när man senare gör upp med den andra aggressorn (Sovjet) bakom ryggen på Polen. Och ger dom fria händer att terrorisera polackerna. Detta visar att det inte var Polens väl och ve som var syftet utan något annat.
GillaGilla
Jag har aldrig uppfattat det som att USA/Storbritannien ville svika polackerna 1944, om det är det du syftar på? Det fanns ingenting som de kunde göra åt detta kommunistiska övergrepp på Polen, med mindre än att starta WWIII direkt efter det föregående var slut. Hade det varit din önskan Hasse? Churchill var som du säkert vet direkt fientligt ställd mot Stalins kommuniststat, men i det kriget så var en ohelig allians nödvändig. Vet du om att Storbritannien och Frankrike hade långt gångna planer på att ingripa militärt mot Sovjetunionen 1940 med anledning av dess överfall på Finland!
GillaGilla
Du får nog läsa på lite grann. Rekommenderar bl a boken ”slaget om Warszawa” av Norman Davies. Ta också gärna reda på hur den svenska regeringen tolkade planerna om ett militärt ingripande 1940. Nyttig läsning men som sagt, detta är knappast relevent för vapenexporten till Saudiarabien.
GillaGilla
Hasse, försök inte mästra mig. Det skulle jag aldrig göra med dig. Jag föredrar en trevligare ton. Jag känner bra till vad som hände under upproret. Har väl läst ett par hyllmeter om det kriget, men visst det dyker hela tiden upp ny information. Om du har ny information om hur den Svenska regeringen såg på de planerna så får du gärna dela med dig av detta, så får vi se om detta stämmer överens med min bild.
GillaGilla
Minns jag rätt, vilket jag är relativt säker på så frågade Storbrittanien/Frankrike om möjligheten att sända en expeditionskår över svenskt territorium via nordnorge men samlingsregering avslog detta aftersom man bedömde att man var ute efter att kontrollera dom svenska malmfälten. Man får heller inte glömma att Churchill senare på begäran av Stalin bombade Finland, så något värnande av demokrati och mindre stater styrde knappast agerandet.
GillaGilla
Det ställningstagandet från den svenska regeringen kände jag till. Strävan att värna den enskilda demokratin, såsom Finland, ska inte bortses från. Det fanns en klar och tydlig sympati för dessa länder från brittiskt och franskt håll. Dock så var deras agerande på det stora hela drivet av en strävan att hindra nazitysklands och kommunistsovjets expansion. Inte bara för deras egen skull, eller alena för den lilla statens skull, utan för helhetens skull, då ett angrepp på en var ett angrepp på alla. Samverkan för överlevnad var helt nödvändig. Strävan att kontrollera malmfälten, dvs hålla nazisterna borta från dem, kan jag bara betrakta som en sund strategi under ett pågående världskrig. Vag gäller Finland och de brittiska bombningarna av detta land så kan man nog lugnt konstatera att den sympati för finnarna som fanns under vinterkriget bland britterna var bortblåst sedan länge 1944 som ett resultat av att Finland allierade sig med Tyskland. Detta är väl ganska förståeligt ur brittiskt perspektiv! Jag tror inte att dom varken visste om eller brydde sig om Karelen. En allians med Hitler är ett starkt ställningstagande, oavsett finnarnas syften.
GillaGilla
Ur finskt perspektiv var det inte ett ställningstagande FÖR Hitler och Tyskland utan snarare ett ställningstagande MOT Sovjet och Stalin, dvs arvfienden i öst. (Här gäller det att ha tungan i rätt mun! 😉
GillaGilla
Jag förstår att finnarna upplevde situationen på detta viset. Som en helt isolerad företeelse så var Finlands krig med syfte att återta förlorade områden helt klart legitimt. Problemet är dock, som Finlands ledning borde ha insett, att ”Fortsättningskriget” inte kunde betraktas på detta viset. Landet allierade sig med Hitler i hans angreppskrig och blev därmed medskyldigt till allt som denna allierad företog sig i öst. De kan inte ha varit omedvetna om Hitlers judeförföljelser! Mera specifikt så var det finska deltagandet avgörande för att Hitler skulle kunna genomföra sin inringning och utsvältning av Leningrad. Detta mord på ca 1 miljon människor har finnarna del i. Ett mycket mörkt ögonblick i den Finska historien.
GillaGilla